50 år
Vår bästa tid
Under den rubriken gav Terjärv Pensionärer ut en festskrift i samband med sitt 50-årsjubileum i
oktober. Inom styrelsen ansåg man att historik hade låtit överdrivet ambitiöst så det fick duga me
festskrift.
Under föreningens hela existens har målsättningen varit att samla pensionärerna till gemensamma
möten, julfester, allsånger, hemliga resor och informativa föredrag.
Och naturligtvis till gemensamma kaffestunder, i lugn och ro med goda vänner
Strävan har varit att göra pensionärslivet till, just det, Vår bästa tid.
Föreningen grundades som en fortsättning på den pensionärsverksamhet som församlingen hade
haft under en lång tid, men år 1976 var det dags att registrera Terjärv Pemsionärer rf.
När föreningen i mitten av oktober bjöd in till 50-årsfest var trivselfaktorn i centrum.
Gästerna möttes av musik redan när de öppnade ytterdörren till församlingshemmet och alla fic
veta att man fick sitta vid kaffebordet ”hur länge som hels
Mellan Småbönders Spelmanslags välkomnande toner och det avslutande ”nu ska vi dricka kaff
och ha det bra” hälsades de nästan 150 gästerna välkomna av ordförande Anders Store som
betonade vikten av att ha fungerande föreningar i alla byar.
SPF:s hälsning framfördes av viceordförande Pehr Löv. Han lyfte fram ledorden, det vill säga
gemenskap, trygghet och trivsel som alltid lika aktuella och viktiga i all verksamhet.
Pehr Löv uttryckte också sin oro och olust för hur regeringen just nu planerar att ta bort en stor
del av den ekonomiska tryggheten för frivilligarbetet.
- Nyckelministrarna har inte tagit till sig att en investering i medborgarsamhället ger pengarna
flerfaldigt tillbaka inom 5-10 år, sade Lö
Sociolog Kjell Herberts höll ett både underhållande och informativt festtal.
Han berättade bland annat om Terjärvbornas kyrka i Bronx. Just det, i hjärtat
av New York hade emigranter från Terjärv en egen kyrka från år 1919 till
1976. Alltså fram det år då Terjärv Pensionärer grundades. Dessutom
inköptes tre våningshus på "Terjärv-hill", vilka bildade en österbottnisk koloni
mitt i storstaden.
• Kyrkans och områdets sociala betydelse måste ha varit väldigt stor och
samtidigt fick människorna leva en del av sitt liv med sin kulturell
identitet närvarande, sade Herberts.
Han refererade också till sin forskning kring bönehusen i Svenskfinland
Bönehusen hade en synnerligen stor roll i fråga om bland annat
läskunnigheten och den grundläggande folkbildningen.
Precis som pensionärsföreningen idag gav aktiviteterna i bönehusen då
gemenskap och trygghet.
Det var alltså Småbönders Spelmanslag, under ledning av Mira Viiperi, som inledde festen och
som ett speciellt inslag hade man valt att spela musik som komponerats av mästerspelmannen,
Terjärvbon Onni Högnabba.
En trio bestående av Jörgen Furu, Johan Rönnbacka och Martina Broberg framförde tre låtar från
tiden då dagens pensionärer var lite yngre. Strand by me från 1961, Bridge over troubled water
från 1971 och Tomas Ledins Vi är vårt Land från 1993.
Två allsånger, Höstvisa och Modersmålets Sång ingick också i programmet.
Och plötsligt var det dags för kaffe
I samband med jubileet premierades följande 14 medlemmar med Svenska Pensionärsförbundets
förtjänsttecken.
Bo-Erik Sandvik, Hans Sandström, Rolf Lillrank, Maj-Britt Österbacka, Per-Erik Skog, Britt-Marie
Pålsson, Mona Högnabba, Hans-Eri Furu, Anna Nyman Elof Granholm, Siv Skullbacka, Ulla-Stina
Granbacka, Märta Granbacka, Lalle Broberg.

